2013-10-15 Pressmeddelande: UC-dagen med Justitieminister Beatrice Ask, Stefan Landin, Stefan Hyttfors, Yngve Bergqvist ...

UC-Dagen Kreditbedrägerier och id-stölder drabbar de enskilda hårt och kreditgivarna förlorar alltmer pengar till följd av bedrägerierna. På UC-dagen så diskuterades hur man kunde skydda sig och vända utvecklingen.

I samtalet deltog: Justitieminister: Beatrice Ask, Leif Trogen, Avdelningschef finansiell infrastruktur Svenska Bankföreningen, Jan Olsson: Kriminalinspektör Polisens bedrägerisamordning Stockholm, Per Geijer: Säkerhetschef Svensk Handel, Jan Bertoft: generalsek. Sveriges Konsumenter och Anna Bülow: chef UC:s konsumenttjänster. Här kommer information vad vissa talare nämnde:


Anna Bülow: chef UC:s konsumenttjänster På UC har vi sett att antalet privatpersoner som vänder sig till oss för att spärra in identitet p.g.a. att någon annan handlar och söker kreditvärdigt namn ökar stadigt. Sedan förra året har antalet bedrägerier ökat med mer än 30 % och vi ser inte att på den här trenden kommer på något sätt brytas. I och med att detta är ett växande problem både för våra företagskunder som privatpersoner så bestämde vi oss för att i våras göra en undersökning kring det här och vi ut och fråga till dem som hade drabbats av id-kapningar. Och resultatet visade att majoriteten av alla privat personer som drabbats dem hade ingen som helst aning hur dem blev av med sin identitet. Det tog en vecka att upptäcka att dem det hade blivit utsatta för det här. Det tog en månad att åtgärda. Spärra, bestrida hade det tagit 5,5 arbetsdagar för att reda upp det här. 2 av 5 har fått svårt att söka kredit därefter, 1 av 5 har fått problem med oro, rädsla, frustration och obehag kring det här och 2 av 5 vet inte om problemet har upphört. De har inte en aning vem det är och hur personen har gått till väga.

Snitt beloppen på den här fordran eller fakturan är 40,000 kr. Det betyder en direkt förlust på ungefär 2,5 miljarder kronor enligt våra beräkningar och det var oftast försäljningsstället som tar oftast dem här risken och står för den här notan. Men i slutändan är det vi som sitter här som får betala för det här i form av högre priser och högre räntor.

Id-kapningar är en stor samhällsproblem då det drabbar oss alla för att reda ut det här: den enskilde, företagen och myndigheten som lägger enormt stora resurser för att reda ut det här.

En konsekvens är kostnaden men en annan konsekvens som är värre på sikt är oron när det gäller handeln och tillväxten i samhället för att vem vill göra affärer om man inte vet vem som står framför en själv.

Den här med kofoten. De kriminella kommer om 10 år de inte ens veta vad en kofot är. För att de har gått från våld och utpressning, kapningar till datorn. Det är enklare, det är mer lönsamt, det är lättare och åker man fast då är det väldigt låga risker.

Beatrice Ask, Justitieminister: Vi har en kraftig ökning av bedrägerierna däremot är jag inte lika pessimistisk därför att om vi går tillbaka några år så såg vi också hur vi gick ner antalet bedrägerier beroende på att företag och andra använde nya lösningar och spärrar. Vad som har hänt är att den tekniska utvecklingen och utvecklingen av olika tjänster har förändrat. Det är klart att det kommer fram nya lås och nya metoder att komma åt det här.
Sedan är det mitt ansvar att se till att dem som anmäler brott blir utträtt på ett bra sätt att få ner det. Det är en väldig utmaning för rättsväsendet att det går snabbt. Det är också så att man håvar in pengar den här vägen och det är svårt att reda ut tillräckligt snabbt. Dem hinner göra mycket innan medan polis och andra utreder.

Rikspolisstyrelsen är på, vi har ett internationellt center för att jobba med frågor med flera myndigheter och regionala så att det pågår mycket och ett och annat har blivit hanterat också.

Vi tittar också en del ändringar i lagstiftningar och påföljder och andra saker. Men rättsväsendet kommer lite efter än det som har hänt.
Det är också så att det finns några kreditgivningar och annat på ett väldigt lösa. Vilket det betyder att det går väldigt snabbt. Och det kan man också se av de som har drabbats av den här typen av brott. Att det är väldigt olika hur olika banker, företag och andra möter dem och vilka säkerhet dem har. Så det är inte endast en lösning utan poängen är att vi tillsammans behöver hitta vägar att knyta ihop säcken i olika hög. Men som sagt det här är väldigt oroande, det växer och det drabbar många. Jag tycker att det dock finns skäl att fundera över om vi ska kriminalisera identitetstölder i sig. Det kan vara andra aspekter där just stölder av mig i sig är en kränkning som jag skulle vilja komma åt.

Jan Olsson, Kriminalinspektör Polisens bedrägerisamordning Stockholm:  Att det ser ut som det gör är vi rörande om. Bro säger att 2012-2013 har ökat med 24% i förhållande med att företagen ökar sin omsättning men inte för polisen.  Anledningen att det här sker är att vi har offentlighetsprincip som vi ska värna om. Ja, det ska vi? Men titta hur vi utnyttjar den. Hur lätt det är att få tag på dem uppgifter som behövs. Det finns ingen här som jag inte kan på 20 sekunder göra en identitetskapning mot och ni får hem fakturorna. Dessutom vet jag hur ni inte får tag i mig sen.

Anledningen är alla dem här uppgifterna, behöver dem vara så här offentliga? Behöver Bolagsregister lägga ut till Gud och en var. Varför ska jag som vem som helst kunna över internet komma åt att ändra styrelse i ett företag, sätta mig själv som firmatecknare och därmed teckna ett konto, gå till banken och ta ut alla pengar. Varför ska man kunna göra det?

Att det är som det är. Det faktum vi lever i med det är fruktansvärd inflöde och att det får vara så här. Det är besynnerligt.